Ja nu har bloggandet nått sitt slut. Min tanke var ju att se om kommunen, räddningstjänst och de olika verksamheterna levde upp till kommunens brandskyddspolicy. Det jag egentligen har kommit fram till är fler frågor. Jag menar kommunen gör en jättesatsning köper in marshplus som ska användas och utbildar anställda och chefer i det. Men sen då..... Vart är uppföljningen? Bara för att man har gått en kurs så gör det inte en till en expert. Dom privata verksamheterna vad har hänt med dom? Varför satsas det inget där? Har verkligen insett att det inte är en lätt grej att nå ut till alla människor när det kommer till det brandförebyggande arbetet. Vissa verksamheter har inte tid för det och andra inget intresse. Men det här är bara början ska verkligen blir intressant och följa utvecklingen i området och jag hoppas att jag själv någon dag kommer kunna bli delaktig i det.

Det var allt för mig

Intervju med Fabiola Gonzalez som är brandskyddskontrollant på förskolan Aspen

Hur går det systematiska brandskyddsarbetet på förskolan?

Jo det går bra. Vi hade en utrymningsövning förra veckan och det gick jättebra.

Hur ofta har ni det?

Två gånger per termin men i år har vi bara haft en.

Har du fått gå en utbildning på SBA och marsplus hos räddningstjänsten?

Ja förra året

Hur funkar det att jobba med marshplus?

Det var svårt från början. Hade lite svårt att skapa checklistor men det gäller att komma in i det.

Tycker du att ni är mer riskmedvetna nu på förskolan?

Absolut!

Intervju med Ingela Nordblom som är brandskyddskontrollant i Borgskolan

Hur går det systematiska brandskyddsarbetet på skolan?

Suckar.... sådär tycker att det är svårt, förstår inte riktigt vad man ska göra.

Men varför är du brandskyddskontrollant?

För att det inte är någon annan som vill

Har du fått gå en utbildning på SBA och marsplus hos räddningstjänsten?

Nej det har jag inte. Har sagt till min chef och hon skulle ha meilat den ansvarige men har inte hör något efter det.

Ok så du vet inte hur marshplus funkar?

Nej har varit inne och kollat men förstår faktist inget.

Men det kanske blir bättre efter utbildningen

Ja det hoppas jag.

Intervju med Edison Altinisik butiksägare i Tumba

Hur går det systematiska brandskyddsarbetet i butiken?

Vad är det

Ja det brandförebyggande arbetet

Aha ok, jo vi har brandsläckare och sånt

Har du fått gå en utbildning på SBA och marsplus hos räddningstjänsten?

Nej aldrig

Men har brandmännen varit här och gjort tillsyn?

Jo förra året, vi skulle fixa en karta så att man kan gå ut.

Du menar en utrymningsplan

Så kanske det heter.

Men vad gör ni om det börjar brinna här?

Vi går ut

Men alla kunder då?

Jag kastar ut dom

Intervju med Nils Gullbrandsson brandskyddsansvarig i Storvretsskolan

Hur går det systematiska brandskyddsarbetet på skolan?

Jo jag gör mitt bästa. Men sen är det ingen som lyssnar på mig så vad gör man.

Vem är det som inte lyssnar på dig?

Rektorn, eleverna dom på kommunen..Gymnastiksalen brann ju ner här förra året. Det var ett gäng som gick omkring och eldade lite överallt, papperskorgar och sånt. Jag talade om det för rektorn stäng av dom från skolan sa jag. Inget hände så ringde jag till kommunen men dom sa bara att det är rektorn som ska ta tag i det. Så nu är alla elever här utan gymnastiksal. Väldigt tråkigt.

Konstigt att ingen reagerar trots alla varningar.

Ja det är inte roligt att bli motarbetad.

Har du fått gå en utbildning på SBA och marsplus hos räddningstjänsten?

Ja men vad hjälper det när ingen lyssnar på en.

 Intervju med Tommy Selandar som sedan 5 år tillbaka jobbar som brandman på räddningstjänsten i botkyrka.

Hur jobbar ni förebyggande?

Alla i stationen har fått en 3 månaders lång utbildning på systematiskt Brandskyddsarbete. Sen så har vi bra kontakt med olika föreningar och fritidsgårdar. Många anställda inom olika verksamheter har fått utbildningar.

 I dagsläget som brandman pratar man mycket om att man ska nå ut och synas i allmänheten, hur gör ni det?

 Vi tar all tillfälle i akt. Ordnas det tex någon typ av evenemang så åker vi dit för att synas. Inför jul och nyår brukar vi stå i olika centrum och informera. Våra chefer ser det väldigt positivt.

 Hur ser samarbetet med kommunen ut?

 Jag som vanlig brandman träffar ju nästan aldrig dom. Men Cheferna gör ju det och som jag förstått det så funkar det jättebra.

Hur ser tillsynen ut?

 Vi kollar så att allt står rätt till och att det inte finns några brandrisker.

 Hur ser det ut är det mycket brister i dom olika verksamheterna?

 Det är väldigt olika vissa verksamheter är jätteduktiga och har ett fungerade systematisk brandskyddsarbete. Medan andra verksamheter inte har någon organisation alls. Det beror helt på intresset hos personalen som jobbar.

 Tycker du att du ser någon förbättring på tillsynen sen kommunen gjorde sin satsning och marsplus infördes.?

 Jo det tycker jag definitivt. Känns som folk tar brandskyddsfrågor mer på allvar nu. Sen är marshplus ett jättebra verktyg både för oss och dem olika verksamheten. Vi ser ju vilka verksamheter som sköter sig och vilka som inte gör det allt syns ju.

 Delar dina kollegor samma uppfattning som dig?

 Ja dom flesta iallafall. Den äldre generationen har lite svårt för det här nytänkandet och marshplus. Dom är inte så bra på datorer. Det var ju annorlunda för 10 år sen. Nu handlar vår vardag mer om det förebyggande arbetet.

Lena Maria Fritzberg är sedan år 2008 säkerhetssamordnare i Botkyrka Kommun och syftet med min intervju är att få mer fakta om hur kommunen jobbar brandförebyggande.

Vad gör en säkerhetssamordnare?

När jag började så fick jag två huvud uppdrag. Det ena var att jobba med kris & beredskapsfrågor och det andra var att få igång det systematiska brandskyddsarbetet i kommunen samt skade och incidentsrapporteringen. Utöver dem uppdragen som jag fick jobbar jag även med bevakning och försäkringar. Väldigt blandad kompott men det är därför jobbet är så roligt.

Hur jobbar ni brandförebyggande?

Vi jobbar förebyggande dels i våra verksamheter och har ett idag väl utvecklad systematisk brandskyddsarbete. Vi har utbildat 150 chefer insiktsutbildning brand och vad är en brand och vad är en chefs ansvar. Sen har vi utbildat 350 brandskydds och säkerhetskontrollanter. Som ser till att vår brandskydd fungerar både det tekniska och det organisatoriska. Detta har gjort så att det även sprider sig till dom som även vistas i våra verksamheter. Ett exempel på en förskola: Dom äldre barnen är med när man gör brandskyddskontroll och då lär sig ju barnen också om varför man gör och inte gör vissa saker. Jag tror inte att det är dom barnen som pratat brand sen dom var 5 år går och tänder eld på olika platser sen. Många bränder idag handlar ju om okunskap, man tycker att det är kul att elda och inser inte faran först det är försent. Men nu får barnen elda i kontollerade former och kunskaper om vad som kan hända i en brand.

Har någon speciell målgrupp?

Räddningstjänsten håller på att utbildar 6åringar 3 klassare 5 e klassare och när man går i årskurs 8. Så man får möta räddningstjänsten fyra gånger i grundskolan. Sen får man ju ha den här balansen så att det inte blir för spännande att elda.

Hur når ni ut till allmänheten?

 Det är den svåra biten. Det kommer vi jobba lite mer med framförallt i år. Jag har ju som sagt bara varit anställd i 2,5år men vi har ju dragit igång våra verksamheter så det är det vi har hunnit med. Sen var ju det den tragiska branden i trapphuset i Rinkeby där fem personer omkom pga att man sprang ut i trapphuset när det brann. I samband med det la många kommuner framförallt Botkyrka information på många olika språk i varje trapphus om vad man ska göra när en lägenhet brinner. Sen har ju brandförsvaret en väldigt bra hemsida om brandkunskap men dit söker sig bara dom som har har en vis tanke om något.

 Därför har vi suttit oss ner på slutet av förra året och tittat på vad vi nu ska jobba med nu framöver och då pratade vi mycket om brand och äldre. För att dom som omkommer idag av dödsbränder är mestadels äldre människor och missbrukare och hur kan vi vända den trenden? Så vi håller på att planera både på att nå dom som både nås av kommunens verksamhet som tex hemtjänst eller äldreboende som helt enkelt nås via den kommunala omsorgen. Men även hur vi når dom som är pigga och inte har något med den kommunala verksamheten att göra men man kanske har kontakt med vårdcentralen eller olika föreningar så man får försöka hitta alla dom här nätverken så att vi når ut till alla just med information för att minska antalet dödsbränder. Det är vår målsättning nu. För har vi koll på våra egna verksamheter så kan vi ta steget upp till de privata.

Botkyrka kommun har folk från många olika nationer, har ni något speciellt handlingsplan för att nå ut till dom?

Där jobbar ju Botkyrka kommun med att vi ska ha begriplig svenska vi ska ha klarspråk på all information vi sänder ut. Sen information som är extra viktigt sänder vi ut på flera olika språk. Men det är svårt att nå ut till alla.

Hur har utvecklingen sett ut sen marsh plus infördes? Rent statistiskt märks det någon skillnad?

 Det ökar ju jätte mycket nu när folk börjat använda det så det är svårt att se. Rent statistiskt så har det ju skenat uppåt men det har det egentligen inte gjort. Det är bara att folk rapporterar bättre nu. Så det växer ju fortfarande. Inom en snar framtid kommer vi kunna se hur det ligger till. Men det går åt rätt håll

 Hur ser samarbetet med räddningstjänsten ut? Hur ofta ses ni?

 Vi ses väldigt ofta. Det finns etablerade nätverk och så finns det andra mötesforum också. Vi har ett nätverk med alla som jobbat med säkerhet i Södertörn och vi är 10 kommuner som har Södertörn som räddningstjänst och då har man också bildat ett nätverk där vi jobbar ihop med vissa frågor. Där träffas vi ca 5 gånger per år. Sen så har vi i kommunen två säkerhetsgrupper. En strategisk och en operativ. Den operativa ses en gång i månaden och den strategiska en gång per kvartal. I båda dem här grupperna ingår räddningstjänsten. Sen har vi två kontaktpersoner i räddningstjänsten som vi pratar väldigt ofta med.

 Finns det något samarbete med andra kommuner?

 Ja vi träffar ju länsstyrelsen och samarbetar med säkerhetsfrågor. Sen är jag personligen med ett nätverk för kvinnor som jobbar med säkerhetsfrågor. Då det är ett väldigt mansdominerat yrke.

 Hur ser framtiden ut?

 För Botkyrka tycker jag att det ser väldigt ljust ut. Man har nyss anställt en informationssäkerhetssamordnare så att man även har koll på dom bitarna. Samarbetet med räddningstjänsten blir bättre och bättre. Det finns så många goda krafter och så mycket energi allt behöver inte kosta pengar och det finns en ambition vilket är häftigt. Men allt bygger på att vi har ett gemensamt mål och det är att det inte ska brinna blanda annat varken i det privata eller det offentliga.

 Sen har ju jag har börjat få koll på vad och vart saker händer. Innan så hade vi inte någon överblick och det är det vi försöker få. Dels för att man vet vart man ska satsa sina resurser någonstans och vad det är för frågor vi ska jobba med och dels också vad det kostar saker som inträffar och hur mycket man kan spara ner på dem tråkiga utgifterna.


Nu har iallafall jag fått en större inblick på hur kommunen jobbar brandförebyggande. Det har satsats väldigt mycket med utbildningar och Marsh Plus. Jag kommer fortsätta mina intervjuer med folk från räddningstjänsten och brandskyddskontrollanter i olika verksamheter i mina  nästkommande inlägg. Kommer bli intressant att få höra om dom har tagit del av informationen som kommunen sägs ha förmedlat. 

Marsh Plus

 Marsh Plus är ett webbaserat program för systematiskt säkerhetsarbete. Programmet omfattar följande moduler:

• Säkerhetsanalys

• Produktinventering

• Tillbud- och skaderapportering

• Systematiskt brandskyddsarbete

Programmet är anpassat till de krav som försäkringsbolagen ställer på kommuner samt till lagen om skydd mot olyckor. Till programmet finns en rapportgenerator som gör det möjligt att söka efter uppgifter och ta fram statistik eller göra utskrifter av genomförda analyser och inventeringar m m. Samtliga programdelar har grundinformation från en gemensam objektslista där kommunens fastigheter
finns registrerade. Marsh uppdaterar och hanterar service av programmet kontinuerligt.

Säkerhetsanalys
I denna modul genomförs säkerhetsanalys av enskilda objekt eller verksamheter. Analysen är en heltäckande genomgång av säkerheten inom respektive verksamhet. För att göra den enkel att använda kan analysen delas upp i funktionsområden. Dessa områden berör dels verksamheten såsom organisation och trygghetsfrågor, dels mer tekniska områden som larminstallationer m m. Programmet är utformat så att verksamhetsansvariga kan genomföra hela analysen. Till varje fråga finns bilder som gör programmet mycket användarvänligt. Efter genomförd analys presenteras en sammanfattning av objektets status ur säkerhetssynpunkt. Sammanfattningen ger även förslag på områden där åtgärder kan behöva vidtas.

Produktinventering
Inventeringen omfattar de säkerhetssystem som finns i respektive byggnad, det kan gälla lås, larm eller passersystem. Efter genomförd inventering kan sammanställningar tas ut för enskilda objekt eller för kommunen som helhet.

Tillbud- och skaderapportering
I denna modul registreras alla tillbud och skador som inträffar. Rapporteringen omfattar även kostnader, såväl direkta skadekostnader som indirekta kostnader (t ex lönekostnader för den som hanterar skadan). I modulen finns också möjlighet att förbereda polisanmälan, försäkringsanmälan och personskadeanmälan.

Systematiskt brandskyddsarbete
Denna modul hanterar de krav som lagen om skydd mot olyckor ställer på kommunen avseende brandskyddsarbete. Systemet ger även med automatik påminnelse till ansvarig person om tex årlig funktionskontroll av utrymningsdörr och månadsprov av larmsändare.

Tilläggsmoduler
Efter kommunens behov kan komplettering ske med ytterligare moduler. Det kan t ex vara hantering av väktarrapporter, personskaderapporter eller felanmälan av säkerhetssystem.

Tack vare detta program får kommunen ett övergripande syn på hur olika verksamheter jobbar med det förebyggande arbetet. Man får även in olika skade och incidentrapporter som man kan föra statistik på.

Även räddningstjänsten i Botkyrka har stor nytta av Marsh plus. Vid olika tillsyn som görs så får dom en stor inblick på hur verksamheten skötts eller om det finns olika faror i verksamheten. 

Jag själv har jobbat med marshplus och tycker att programmet var lite komlicerad till en början men vart lättare ju längre man jobba med den. Företaget som tillverkat marshplus ska nyligen ha uppdaterat den och gjort den enklare. Detta program tror jag kommer köpas in av fler kommuner i framtiden då det är ett jättebra verktyg för kommun, räddningstjänt och dom olika verksamheterna.

 Jag kommer i denna blogg berätta om hur Botkyrka kommuns brandskyddspolicy ser ut. Sen i mina framtida blogg har jag som plan om att se hur kommun och räddningstjänst lever upp till deras brandskyddspolicy. Det tänkte jag göra på följande vis:

1. Intervjua kommunens säkerhetssamordnare

2. Intervjua personal från räddningstjänsten

3. Besöka olika verksamheter i kommunen och kolla om dom jobbar efter kommunens förväntningar.

 Med denna plan hoppas jag få en inblick hur kommun och räddningstjänst arbetar brandförebyggande och hur det har förmedlas till dom olika verksamheterna runt om i kommunen.

               § 144

Brandskyddspolicy för Botkyrka kommun

Enligt 3 kapitlet lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) ska kommuner ha ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet. I programmet ska

bl. a. anges hur kommunens förebyggande verksamhet är ordnad och hur den planeras. Södertörns brandförsvarsförbunds handlingsprogram, som gäller från och med den 1 januari 2005, anger bl.a. att målen i programmet ska bry-tas ner till mer detaljerade mål hos förvaltningarna i kommunerna.

Vidare ska enligt 2 kapitlet lagen (2003:778) om skydd mot olyckor ägare el-ler nyttjanderättshavare till byggnader eller andra anläggningar vidta de åt-gärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand.

Brandskyddspolicy

I Botkyrka kommuns brandskyddspolicy läggs principerna för kommunens brandskyddsarbete fast.

Brandskyddet ska skapa en säker miljö för alla som vistas i kommunens byggnader, medge säker utrymning i händelse av brand samt ge ett fullgott skydd mot brandskador på byggnader, verksamheter, inventarier och produk-tionsapparat.

Brandskyddet ska uppnås genom organisatoriska och tekniska åtgärder.

Övergripande mål för brandskyddet

Kommunens verksamheter ska ha ett fullgott brandskydd. Våra objekt ska vara säkra och trygga för elever, boende, personal, besökare och andra som vistas där.

Kommunstyrelsen är huvudman för den övergripande riskhanteringen.

Varje förvaltning ska utöva ett aktivt ledarskap och inrätta ett ledningsystem för brandsäkerhet.

Brandsäkerheten uppnås genom ett förebyggande systematiskt brandskydds-arbete (SBA). Samtliga kommens verksamheter ska arbeta med SBA.

Arbetet ska i första hand inriktas på att förhindra att brand uppkommer och på att upprätthålla utrymningssäkerheten.

En beredskap ska byggas upp så att skador på person, egendom och produk-tion begränsas vid uppkommen brand.

Brandskyddsåtgärder ska prioriteras med hänsyn till relativ risk och tillgäng- liga resurser.

Det systematiska brandskyddsarbetet innebär att det på kommunens samtliga objekt ska det finnas:

• en brandskyddsansvarig

• organisation för brandskydd

• schemalagda brandskyddsutbildningar

• byggnadsteknisk dokumentation

• organisatorisk dokumentation

• rutiner och underlag för regelbunden tillsyn av brandskyddet

• rutiner för uppföljning och revidering av det arbetsplatsbundna brand-skyddet

• en incident- och skaderapporteringsansvarig.

• samtliga verksamheter ska använda det av kommunledningsförvaltningen anvisade säkerhetssystemet för rapportering av tillbud och skador samt det systematiska brandskyddsarbetet (SBA).

All personal ska ha:

kännedom om förebyggande brandskydd, alarmering och utrymning

kunskap om hur man agerar vid ett nödläge.

Beslut

Kommunstyrelsen antar Brandskyddspolicy för Botkyrka kommun.

Policyn ska revideras en gång per mandatperiod och vid behov för att anpas-sas till ändrad lagstiftning.

http://www.botkyrka.se/kommunochpolitik/trygghetochsakerhet/sakerhetsarbete 

 Jag tycker att brandskyddspolicyn följer lagen om skydd mot olyckor men det blir spännande och se hur verkligheten ser ut.

Kommunfullmäktige är den högsta beslutande församlingen i svenska kommuner, vald i direkta val av de i kommunen folkbokförda invånarna. Kommunfullmäktiges arbetsformer regleras i kommunallagen.

Ledamot av kommunfullmäktige måste vara bosatt i kommunen och vara minst 18 år gammal. Den förtroendevalda kan tituleras kommunfullmäktig men kallas vanligen fullmäktigeledamot. Det finns inget medborgarkrav på en ledamot av fullmäktige, men för utländska medborgare krävs både för att få rösträtt och vara valbar att man har permanent uppehållstillstånd och varit skriven i Sverige de senaste tre åren.

Kommunfullmäktige leds av en ordförande och en eller flera vice ordförande.

Kommunfullmäktige beslutar alltså om de övergripande mål för Botkyrka kommuns arbete. Nämnderna i sin tur beskriver på vilket sätt målen ska uppfyllas. Nämnderna preciserar också målen för enheternas arbete och bestämmer vad som ska prioriteras.

Kommunfakta / Handlingsprogram

I Botkyrka bor det drygt 81 000 personer och antalet Botkyrkabor ökar stadigt.